Åkte dit på eget grepp...

....morsning korsning som vi blandraser säger! Ligger här och funderar över hur urbota dum jag var i går kväll. Varför gjorde jag dessa idiotiska spurter runt runt och fram och tillbaka bland ogräset med de stora kulorna i, Att man inte tänker sig för...Fast å andra sidan är jag ju inte så stor så allt är väl inte på plats i mitt lilla huvud.

Hur som helst, när gubben gjorde klart för natten, släkte ner alla lampor och satte sig framför datorn och sa, -Nu går vi och lägger oss lilla Goza. Vi måste försöka sova lite. Då kröp jag in under hans skrivbord och lade mig på frotté handduken. Det var misstaget nr 1. Jag var ju helt slut så jag somnade innan jag fått ordning på min lilla svansstump. Sov så gott och drömde fina drömmar, sprang vidare i sömnen och mina små korta ben gick av och an. När jag vaknade så var det kolsvart och alldeles tyst. Hörde bara hur gubben andades. Jag är inte mörkrädd på något vis, men det känns lite kymigt att ligga helt själv så jag reste mig upp mot sängen och och krafsade mot lakanet med mina små fötter. Som en skänk från ovan kom gubbens hand och lyfte upp mig, han är lätt väckt den här gubben.
-Känner du dig ensam din lilla stackare sa han och lade mig i vecket bakom gångjärnen på hans ben. Vilken enorm lycka, jag drog en tung suck och somnade om.

Misstag nr 2, jag skulle inte ha kört racet bland ogräset. -Det var som fan, sa gubben när vi gick ut för att jag skulle få bajsa och morgonpinka. -Har en tromb slagit ner bland mina meloner undrade han och kliade sig på hakan. -Det blir nog ingen melonförsäljning när den här lilla marodören finns sa han och kikade ner på mig. Han såg inte speciellt arg ut, tyckte jag.
-Nåja vi har ett par stora meloner kvar som kanske fortsätter att växa ett tag till sa han och gick och satte sig i en stol. Jag gjorde det jag skulle, sprang fram till gubben och fick godis och kli under hakan. Om ni visste vad skönt det är. Då blundar jag och sitter stilla ganska länge.

Jag har träffat två svarta katter!
Hu jeda mig, först blev jag jätteglad, kompisar i sikte tänkte jag och sprang fram mot den som var störst, de var nästan lika stora och kolsvarta. Det skulle jag inte ha gjort för den hoppade fram med svansen rakt upp som en antenn och fräste så spottet stänkte. Herre nån vad de luktade illa med. Jag spände upp mig och reste min lilla stump så högt jag kunde. Då skulle ni ha sett. Gubben har vattenslangen nästan vid bordet, katten var fixerad vid mig och den andra stod en bit bort. Gubben sköt en stråle kallvatten  rakt mellan ögonen på fräsarkatten som höll på att hoppa ut skinnet, Sedan dränkte han ner den som var lite mindre och bägge två försvann som oljade blixtar över staketet. -Förbannade kattskrällen sa gubben, och mummlade om att de skiter i blomrabatterna och på gården. Jag sa inget för det gör ju jag med fast det plockar gubben upp och spolar ner i den vita stolen som står i det minsta rummet inne i huset.

Nu skall jag ta en liten tupplur för i dag kommer min människomamma och min människosyster hit. Då måste jag vara piggelin för de har säkert några gosiga saker som jag kan bita sönder, eller vad tror ni?

Vov!
Goza von Järnepalm