Den gamle brodern jag fått han trampar på som bara den...

Min gubbe han trampar på som tusan, varje dag och jag har ju hela tiden traskat med. Detta gör att gubben blir mindre och jag starkare. Den gamle Jippi min  ny hundbrorsa han orkade inte så mycket de första dagarna hos oss måste jag säga. Men nu jäklar trippar han på av bara den och ni skall tro att han vaktar mig och tant Sally när vi är ute och går. Känner på mig att han säkert är lite kär i henne för hon är ju äldre än mig, lugnare och mycket mer sansad än mig, jag vispar ju fortfarande mest omkring och är nyfiken jag.
Kolla bilden här bredvid. Tant Sallys matte Git har tagit Jippi till sitt hjärta och när vi sätter oss och myser efter promenaderna så lyfter hon genast upp honom i sitt knä och kliar honom på magen. Han myser som en slocknad gris, tant Sally och jag vi får bara titta på. Men då kommer våra gubbar och räddar oss från tristessen medan den gamle göken ligger i knät och fiser. Lite sura är vi tant Sally och jag. Nu tänker vi i alla fall gå och lägga oss så vi orkar busa i morgon.
Vov!
Goza von Järnepalm

HD Hjärtrud hälsar på.....

 

Detta är Hjärtrud en av mina tuffaste kompisar. En kaxig tjej skall ni veta, så här säger hon om sig själv;

-Jag är en stöddig tjej, men väger man 1 kg, fäller en Rottis med en svansvickning och käkar en björn till lunch då känner man sig ganska rejäl. Jag glider runt me min husse och matta på en HD. Impar på folk vart vi än kommer. Det gäller att hålla en tuff attityd om man vill fram här i livet, tänk på det du lilla Goza. Spänn upp dig och visa mod, då kommer du långt.

 

Skall försöka att bli lika tuff som henne när jag blir lite större. Björnar är ju inte speciellt revliga och jag känner bara några som är människor i så fall. Folk äter man inte men Hjärtrud menar nog en sådan där stor lurvig sak som käkar blåbär. Rottisar är jag just nu livrädd för de väger ju satans och hundra så där passar jag mig allt. Fast med tiden när modet kommer så kanske jag prövar fälla någon med en glidtackling, vi får se.

Hur som hest är jag glad att ha en HD-brutta till kompis och vi bor nästan grannar dessutom. Till höger bor Hjärtrud och rakt fram tant Sally så jag känner mig ganska väl omhändertagen. Å så gubben givetvis, min bästis!

 

Vov!

Goza von Järnepalm

Idag är det ju vilodagen...tror de.

Tänk om jag blir så här stor! Då vågar inga tjuvar komma in
på vår gård och stjäla vår skohylla igen. Då skall jag bita
dem i baken så att polisen kan spåra upp deras byxor.

Igår var det lördag och då följde jag med gubben och min människomamma till Gran China och sov i gubbens knä medan de åt. Starka grejer tror jag för de drack upp en hel flaska med rött vin. Jag får ingenting när jag sitter vid bordet.
-Hundarna äter ur sin skål på golvet. Men jag får alltid en liten bit när vi skall gå därifrån och de har ätit klart. Fast gubben sätter först ner mig på golvet och sedan får jag lite godis.
Är nog inte så bra med starka kryddor för min lilla mage men gubben menar att man skall äta det som bjuds då blir man stor och stark.

Sedan promenerade vi hemåt i mörkret och jag är inte det minsta mörkrädd. Inte är jag rädd när det smäller heller men det är lite obehagligt när de stora bilarna kommer körande ganska när mig och brummar som bara den. Fast gubben håller koll och tycker att jag är superduktig att gå i koppel. När han stannar så stannar jag med och så sätter jag mig en stund. Då får jag godis och kli under hakan av gubben. Smart va, jag vilar och får då både beröm, godis och kli under hakan. Egentligen är man en ganska smart liten hundtjej, eller hur?

Vov!
Goza von Järnepalm

Hej vad det går inne på tomten...

...men kolla här mina vänner, morsning givetvis..men jag fick en rosa ask med ett vinrött sidenband på och en hälsning från två små sötnosar i Gråbo. I asken var det hundgodis och en ceriz gummiboll men taggar. Den killar som bara den när jag biter på den och nu har jag kommit på att om jag springer och hämtar den och ger den till gubben så får jag lite godis och så studsar han iväg den igen. Hur jäkla kul som helst, men han leker inte så länge med mig och bollen, bara en stund sedan tar han bort den från marken. Vet inte var han gömmer den men jag skall nog hitta den till slut.

I stället biter jag på allt annat både inne och utomhus. Idag bet jag av en melon så gubben blev lite småsur. -Nåväl sa han, den kanske inte är mogen, det var ju inte den här vi skulle premiär äta utan en större variant.. Om jag låter melonerna vara kanske jag får smaka när människomamman kommer tillbaka från marknaden. Vi stannade hemma gubben och jag, han gillar inte marknads besöket något vidare. På tok för mycket fok och tjuvar ch banditer säger han och jag håller nog med även om jag inte vet vad en tjuv och bandit är för något. -Jo kanske det var nog banditer som klippte bort mina öron och svansen min. Det tror jag att gubben kallade dem,

I eftermiddag skall jag åka med ner och lyssna på rock´n roll nere vid stranden. Det kan nog bli roligt värre kan jag tro. Det kanske skramlar mycket i min bortklippta öron men då håller säkert gubben för dem så jag kan sova i hans knä en stund. Ha de som de norska hundarna sier!

Vov!

Goza von Järnepalm

Att sova är livets krydda! I alla fall för lilla mig.

...av någon anledning känner jag att det bästa är att krypa så nära gubben jag kan när jag vill ta mig en liten tupplur. Jag känner mig trygg och inte rädd då. För jag vet ju att det lurar många olika faror för oss små hundvalpar här i landet.
Gubben har sagt att om det kommer någon och försöker göra mig illa så kommer han att skicka den individen långt bort från detta jordeliv...låter lite kusligt men jag känner mig trygg när jag ligger nära gubben i alla fall...

Idag fick jag ett så kallat spel. Min människomamma och människosyster gick i taket men gubben bara skrattade. Jag gav järnet runt inne i huset ut på tomten ett varv fram och tillbaka mellan grillen och ytterdörren sedan ett rundbane race inne i köket och så ett snabbt bett i tummen på den som
försökte få fast mig, Gjorde ett jätteskutt rakt in i skohyllan också för där finns det mycket att sätta tänderna i. Detta är livet det mina vänner. Speciellt för en som har legat i en mörk soptunna som luktade illa och trodde att loppet var över. Inte alls roligt för en liten hundflicka att se sig själv utan öron och med en liten stump som svans där längst bak.

Vi gick upp på taket och hade mysparty. Levande ljus och en flaska vin för gubben och min människomamma och lite godis att tugga på. Människomamman som heter Suzanne är livrädd att jag skall smita emellan gallren där uppe och ramla ner och slå ihjäl mig. När hon ropade på mig då jag gick fram till trappan sprang jag dit och fick godis. Så fort jag blev sugen på godis igen så gik jag fram till trappan och då ropade hon. Gubben skrattade och sa att jag var full i fan, vad nu detta betyder.
Nu sover alla i hela huset, bara gubben och jag är vakna. Men snart kryper jag in under sängen och sover gott till ungefär halv fem då gnäller jag lite framför gubben och då lyfter han upp mig och lägger mig där hans långa ben viker sig. Knäveck heter det visst?

Vov!
Goza von Järnepalm

Inga snyggingar precis men ganska sällsynta är vi i alla fall...

Egentligen är det bara öronen som skiljer oss åt, jag blir nog snart lika rynkig i nian som gubben är. Nåväl, vi trivs väldigt bra ihop och jag skall se till att få vara här med honom resten av mitt lilla hundliv. Jag försöker att vara så duktig jag kan för då har vi så mysigt. Han killar mig på magen när jag kommer fram för att busa, lägger mig på rygg och sparkar med mina framtassar. Jag är jättekittlig på min lilla mage. Han vill att jag skall kämpa lite också så vi har små korta fighter, för det mesta får jag vinna men ibland  åker jag dit och då sätter jag mig på ändan och tittar på honom, Han är egentligen ganska stark, även om det inte syns utanpå.

Kolla här nu killar han mig på magen och jag tycker att det är så roligt. räcker ut tungan åt honom så killar han mig ännu mer och jag tycker att det är såååå roligt, Igår åkte jag med den gula stålmaskinen igen i den lilla korgen.                      Nu vet jag att gubben blir sur om jag försöker hoppa ut så jag sitter och tittar på alla hus som susar förbi. Ibland dyker det upp en eller annan hund men det går så fort så jag hinner inte heja på dem. Skit samma jag är nog för liten för det i alla fall..

Ni ser att jag är stark som en grizzlybjörn och ger gubben en riktigt fight om livremmen. Jag vinner för det mesta men ibland lurar gubben mig och håller emot så hårt så hårt. Undrar ibland om han bara är snäll och låter mig vinna eller om jag verkligen är så stark som jag tror?                                                                              Idag har min människomamma åkt ner till havet för att sola och bada. De andra tre, min människosyster och hennes kompisar ligger på takterrassen. Då får jag ha gubben för mig själv och det känns bra, då kan vi sova middag tillsammans utan att det springer en massa människor ut och in i dörren.

VOV! Jag fick träffa min nya kompis Sally en jättestor tant som absolut inte ville leka med mig i går kväll. Hon bara försökte hoppa upp i knä på sin husse och sin människosyster och ibland for hon upp i gubbens knä också.  Hon känner honom sedan länge och de gillar varandra väldigt mycket det sa han och kliade henne på huvudet. Då blev jag arg, sur och deppad, det kan ni skriva upp. Jag skällde ut tanten efter noter och hennes husse sa, -Sally, nu skäms jag för dig, ner och lek med den lilla valpen.

Nå väl, hon kommer nog att gilla mig till slut tror jag och jag kanske blir mer poppis när jag tappat mina sylvassa tänder som kliar så infernaliskt....Nu skall jag krypa ihop bakom gångjärnen hos gubben och sova en stund. -Du måste sova lilla Goza så du växer och blir stark....det säger gubben. Han tror jag på,

Vov!

Goza von Järnepalm

.

Waw, vilken trevlig doktor!

När klockan var 6.45 jagade jag upp gubben som vinglade ut med mig iunder armen i bara kalsingarna. Jag var jättepinknödig och bajsnödig för jag hade sovit totalt utpumpad ända sedan klockan 10 och fram tills dess. När människosystern och hennes kompisar kom hem mitt i natten hörde jag inte ett smack, jag låg under gubbens säng och sov så gott så gott så gott....Men nu gjorde jag klart för omvärlden att här ligger det en lite hundflicka som håller på att explodera. Jag skäller ganska högt ibland och gubben svingade över sina med gångjärn vid knäna försedda långa ben väldigt elegant över sängkanten. Massor av beröm i vanlig ordning när jag gjorde vad jag skulle och sedan iväg in igen. Den här gången lyfte han upp mig och lade mig i knävecket och jag somnade direkt, drömde om idag då jag skulle till hund-doktorn.


Var nog inte speciellt orolig när vi gick bort till doktorn, för både gubben och min människomamma var ned. Det var jättefint och det luktade så gott när vi kom fram, Där satt hunddoktorns fru och log och hunddoktorn själv hade en blå kostym och var väldigt elegant. De gillade mig, det kände jag direkt när vi hälsade. Gubben fick fylla i ett papper och så skulle vi in i nästa rum. Hunddoktorn kollade igenom min päls, tittade mig i ändan gav mig en konstig vit kräm som smakade ganska gott, jag slickade av pipen på tuben med. Sedan bjöd han mig på torkad kyckling, jättesmarrigt, gubben ville inte ha. -Du har fin päls och inga loppor, så hunddoktorn till mig. Bra benstomme och väldigt fina tassar. Jag såg att gubben blev väldigt mallig.
Då var det dags för första sprutan i min lilla nacke. -Aj som tusan vad det gjorde ont men det gick snabbt över jag fick lite till kyckling och så var världen som normalt igen. Jag pep bara till jättelite och gubben strök med sitt pekfinger mellan mina ögon och sa att jag var duktig. Jag skall dit två gånger till. Sedan skall de chippa mig och så får jag ett hundpass så jag kan dra vart jag vill i hela världen om jag vill...

Efter besöket hos doktorn fick jag en orange gris som piper när jag tuggar på den. Inte så infernaliskt högt, men tillräckligt för att min människomamma skall få ett litet spel.

Hunddoktorn sade att min familj, det var en salig blandning, lite av varje med andra ord. -Du är som en påse Gott & Blandat, sa gubben och pussade mig på pannan. Men vet ni vad, jag som trodde att jag var en till åren kommen flicka jag är bara runt 6 veckor, med andra ord har jag ju blivit bortrövad från min riktiga hundmamma på tok för tidigt. Men nu är gubben min reservmamma och pappa på samma gång och så har jag ju min människomamma och min människosyster så jag skall inte klaga. Idag blev det en ganska jobbig dag í alla fall.
Gubben har många goda vänner här i Torrevieja och alla verkar gilla mig, det känns ju jättebra att veta. Idag blir det nog cykelkorg ner till stan. Får väl passa på att hålla mig stilla och åka med så länge det går. För blir det som hunddoktorn sa så är jag snart för stor för den där lilla korgen.

Fick en egen pärm med en massa papper i + mitt intyg på att jag är avmaskad och vaccinerad för PARVO en elak sjukdom som kan drabba oss små hundar. En hel påse med presenter av hunddoktorns fru. I den var det hunmat och hundgodis och ett tvättmedel som man skall använda när man pinkar inne, men det gör jag ju inte så ofta nu för tiden, fast det händer allt ibland.
Det känns tryggt att veta att gubben är rädd om mig, det har ingen varit förut. Nu skall jag krypa ner på min gosiga handduk och jag tror att man kommer att skaffa mig en liten bur som jag kan ha som mitt egna rum dit jag kan krypa in i när jag vill vara i fred och ha det lite mysigt. Får se om den kommer redan idag ;)

Vov!
Goza von Järnepalm

Vilken underbar natt, fick sova i sängen....

...när gubben släkte lampan kände jag mig lite ensam under skrivbordet så jag gick fram till sängen där gubben ligger och tittade på honom. Jag är så liten just nu att jag orkar inte hoppa så högt men jag skulle gärna ha velat göra det. -Är du ensam där under skrivbordet Goza lilla, sa gubben och lyfte upp mig. Vilken lycka!
Gubben har långa ben och mitt på benen har han gångjärn så han kan vika dem åt olika håll. När han hade vikit ihop dem så kröp jag ner i vecket som blev och lade nosen i det mjuka skinnet och somnade direkt..

Igår varken bajsade eller pinkade jag inne, gubben är snabb som en blixt och vet när det är dags för mig att göra något av dessa saker. Ni skulle höra när jag lägger en liten bajs vad glad gubben blir och när jag springer fram till honom så klar han mig under hakan och en gång fick jag godis så nu tycker jag att det är roligare att göra det här ute än inne vid dörren.

Igår ilsknade gubben till rejält. Inte på mig men på en fet gubbe som talade engelska. Han gick förbi vårat hus och jag sprang fram till en av grindarna för att tjingsa på gubben. Jag skäller inte, det skall man inte göra, bara om de kommer in utan att fråga. Han stannade och stirrade på mig sen sa han -Fy viken ful hund, vad är det för ras. Då skulle ni har hört på gubben. Han gick fram till grinden och visade ett finger åt tjockisen och sedan sa han att gubben borde se sig själv i spegeln men att det förmodligen inte fanns så stora speglar i Spanien att han kunde se hela sig själv, Tjockisen mumlade något och gick därifrån. Vi får nog aldrig se honom igen tror jag.

Inte är väl jag ful?
Jag rår ju inte för att de elaka människorna som hade mig tidigare klippte bort mina öron och min fina svans, eller?
Nåja, gubben gillar mig i alla fall och pussar mig väldigt mycket, det känns bra och jag mår fantastiskt bra.


Idag planerar gubben att ta med mig till hunddoktorn, det skall bli spännande men jag är lite rädd måste jag säga. Man vet ju aldrig vad man får reda på. Får nog en spruta, kanske två vi får se. Fast det sticker ju bara till lite sen är det klart..
Har upptäckt att jag har väldigt lätt för språk. Kan redan flera ord på svenska. När gubben säger nej så vet jag att det jag just då håller på med eller tänker göra inte är riktigt ok, då slutar jag och då blir gubben så glad så glad. Det känns bättre för mig med. Det värsta svenska ordet jag vet det är FY!
Jag dök på huvudet in bland alla sladdar som finns bredvid skrivbordet men då jäklar tog det hus i helsike. Gubben vrålade till FY! så hjärtat mitt höll på att stanna. Jag hoppade baklänges och satte mig helt förvirrad på rumpan. Då blev gubben så glad så glad igen, och kliade mig under hakan. Han har stora händer om man jämför med mina små tassar. Jag räckte upp min högra tass och gubben skakade den och sa; -Tack tack för att du lyssnar lilla Goza.  Biter du i dom då kan det gå väldigt illa, jag låter dem ligga kvar och du får lära dig att inte röra dom. -Är nog bäst att jag låter sladdarna vara

Jag har spöat upp den där repringen flera gånger nu på morgonen. Den skall inte komma här och komma för då får den med mig att göra så de så. Vi har käkat frukost och snart blir det nog cykelkorgen till hunddoktorn tror jag. I morgon kommer min människomamma och min människosyster hit. Om ni visste vad det skall bli spänanade...

Vov på er!

Goza von Järnepalm

Utan öron men glad ändå...

Hej, jag heter visst Goza! Jag vet inte vem min riktiga mamma och pappa är. Det var förmodligen ett sånt där "One nights stand" som människorna pratar om. Jag vet inte vilken sort jag är och ingen tyckte om mig. De klippte bort bägge mina öron och min fina svans sedan kastade de mig i en soptunna. Det var tur att en tant hittade mig, annars kanske jag hade dött. Den tanten hade en kompis som heter Patrica och hon satte ut en annons här på internet att jag fanns och behövde någon som tog hand om mig. Man kan ju inte klara sig själv när man är så liten som jag!

Egentligen vet jag ju inte hur liten jag är men det skall gubben där jag skall få bo ta reda på. Han tror att jag kanske är 8-10 veckor. Mina avklippta öron och svansstumpen är läkta så jag är nog frisk och kry i övrigt. Skall gå till hunddoktorn för kontroll snart...

Ute på gården här uppe i El Limonar II har gubben en massa grönt gräs med stora kulor i. Dem skall jag ge mig på och i morse sedan jag pinka innan för ytterdörren, gubben han inte med för hans långa ben tar det tid att få över sängkanten då rusade jag ut och dök huvudstupa in bland ogräset.

Herre jesses vilken röra det blev och gubben kom och lirkade loss mig. -Strunta i melonerna, sa han.

När han ropar Goza då skall jag springa det snabbaste jag kan, fram till honom för då får jag godis. Enkelt va? Det gör jag ofta och nu vet jag att om jag sätter mig då tar han tag i min ena tass och säger -Tack, tack sedan jag fått godisbiten. Knepig figur och jag känner inte igen ljuden han har för sig heller, man man lär väl sig med tiden....

Han lyfter upp mig och lägger mig i soffan när han skall dricka kaffe. Då kryper jag tätt intill honom och lägger mitt huvud på hans ben. Då stryker han mig över ryggen och det är faktiskt väldigt gosigt, då somnar jag. Det kanske är därför han kallar mig Goza?

Gubben kallar de jag bodde med tidigare, de som slängde mig i soptunnan för djurplågare. Skulle de komma hit så skall han kastrera dem. Det vet jag inte vad det är men det låter inte så trevligt. Sedan skall han klippa av dem deras öron också. En människa utan öron kan inte ha mössa för den ramlar ner över ögonen och då ser de ingenting. För mig går det bra ändå för vi hundar har ju inte mössor.

Jag hoppas att allt skall bli bra för både mig och gubben och han berättade i dag på morgonen att jag har både en människomamma, en människobror och en människosyster. Både mamman och systern kommer jag att få träffa om två dagar för då kommer de ner hit till Spanien. Det ser jag fram emot för gubben har sagt att de älskar hundar de med. Min människobror kommer inte med hit, han stannar hemma, men gubben tror att han också kommer att gilla mig.

Vore roligt om ni fortsätter att titta till mig här ute på blogen.

Vov!

Goza von Järnepalm (ganska smarrigt eller hur)