Inga snyggingar precis men ganska sällsynta är vi i alla fall...

Egentligen är det bara öronen som skiljer oss åt, jag blir nog snart lika rynkig i nian som gubben är. Nåväl, vi trivs väldigt bra ihop och jag skall se till att få vara här med honom resten av mitt lilla hundliv. Jag försöker att vara så duktig jag kan för då har vi så mysigt. Han killar mig på magen när jag kommer fram för att busa, lägger mig på rygg och sparkar med mina framtassar. Jag är jättekittlig på min lilla mage. Han vill att jag skall kämpa lite också så vi har små korta fighter, för det mesta får jag vinna men ibland  åker jag dit och då sätter jag mig på ändan och tittar på honom, Han är egentligen ganska stark, även om det inte syns utanpå.

Kolla här nu killar han mig på magen och jag tycker att det är så roligt. räcker ut tungan åt honom så killar han mig ännu mer och jag tycker att det är såååå roligt, Igår åkte jag med den gula stålmaskinen igen i den lilla korgen.                      Nu vet jag att gubben blir sur om jag försöker hoppa ut så jag sitter och tittar på alla hus som susar förbi. Ibland dyker det upp en eller annan hund men det går så fort så jag hinner inte heja på dem. Skit samma jag är nog för liten för det i alla fall..

Ni ser att jag är stark som en grizzlybjörn och ger gubben en riktigt fight om livremmen. Jag vinner för det mesta men ibland lurar gubben mig och håller emot så hårt så hårt. Undrar ibland om han bara är snäll och låter mig vinna eller om jag verkligen är så stark som jag tror?                                                                              Idag har min människomamma åkt ner till havet för att sola och bada. De andra tre, min människosyster och hennes kompisar ligger på takterrassen. Då får jag ha gubben för mig själv och det känns bra, då kan vi sova middag tillsammans utan att det springer en massa människor ut och in i dörren.

VOV! Jag fick träffa min nya kompis Sally en jättestor tant som absolut inte ville leka med mig i går kväll. Hon bara försökte hoppa upp i knä på sin husse och sin människosyster och ibland for hon upp i gubbens knä också.  Hon känner honom sedan länge och de gillar varandra väldigt mycket det sa han och kliade henne på huvudet. Då blev jag arg, sur och deppad, det kan ni skriva upp. Jag skällde ut tanten efter noter och hennes husse sa, -Sally, nu skäms jag för dig, ner och lek med den lilla valpen.

Nå väl, hon kommer nog att gilla mig till slut tror jag och jag kanske blir mer poppis när jag tappat mina sylvassa tänder som kliar så infernaliskt....Nu skall jag krypa ihop bakom gångjärnen hos gubben och sova en stund. -Du måste sova lilla Goza så du växer och blir stark....det säger gubben. Han tror jag på,

Vov!

Goza von Järnepalm

.

Första dagen i mitt nya liv...

Gubben verkar vara en snäll och trygg person, det känner jag för när han sätter sig ner så går jag fram och lägger mig vid hans fötter. Det känns bra för då vet jag att jag inte blir övergiven igen. Har hittat en fin plats att ligga på, under hans skrivbord för där sitter han ofta. Han har vikit ihop en stor blå mjuk handduk där det står DOMTI på med stora bokstäver, Den kan jag knöla ihop som jag vill och riktigt mysa in mig i. Kanns riktigt skönt. Idag när jag höll på att svettas ihjäl duschade han mig med en konstig mojäng, å om ni visste vad skönt det var jag bara blundade och njöt jag...gubben skrattade? Vad det nu var för roligt med detta.

Fasansfull utflykt mitt på dagen. Jag har fått någonting som kallas för halsband, ett grönt, för gubben gillar den färgen, skulle kanske önskat ett rosa, men detta får duga så länge. Det kliar som tusan när han sätter på mig det, men strunt samma det fixar jag och han tar av det efter en stund. Till det följer även något som kallas koppel, ett lila, skitfult men det får väl duga det med. När han sätter fats kopplet i halsbanden då är det kört. Då står jag bara blixt stilla (blixtar står ju aldrig stilla egentligen, konstigt uttryck de här). Det gör han med, konstig gubbe. Men jag har kommit på en bra idé, när jag går så följer gubben med och berömmer mig. när han stannar gör jag det med och sätter mig. Då får jag en liten godisbit. Tänk så enkelt det är att lära en gubbe att gå i koppel..

Jo jag skulle ju berätta om det hemska som hände mig idag. Gubben spelar något som jag hörde kallas petanca. Man kastar tunga silverkulor i en sandlåda. Vi skulle dit idag. Mot husväggen där jag nu bor står en gul gräslig mojäng som visst kallas cykel. Farm på den finns en avart korg. I dan lade gubben min gosehandduk och sedan lyfte han upp mig och satte ner mig i korgen. -Nu skall vi ta en cykeltur lilla Goza sa han och klappade mig på huvudet. Då hade jag både halsbandet och kopplet på mig. Han ledde ut den gula cykeln på gatan utanför vårt hus och stängde grinden. På något konstig sätt krånglade han över ena benet och vi for iväg med en hiskelig fart. Det blåste i ögonen och i stumparna av mina öron. -Lägg dig ner Goza sa han och  tryckte ner rumpan min. Lika bra tänkte jag fast det var ganska kul att hålla framtassarna på kanten och kika på allt som susade förbi. När vi kom fram så gjorde han en del grejar och jag träffa några personer som jämrade sig över mitt liv bland de som människorna kallar djurplågare och jag fick slicka på många olika händer. Ganska trevligt faktiskt. Det skulle tävlas där men gubben och jag skulle cykla hem igen så jag stoppades återigen ner i korgen och det bar iväg.
Tror ni inte att han hade tappat nyckeln så vi fick vända om och trampa tillbaka en gång till. Det verkar som om gubben har stakra ben för det var inga problem för honom. När vi kom fram igen som kom gubben som har Torretas Färdtjänst och skjutsar folk i sin lilla plåtbil hit och dit fram med gubbens nyckelknippa och vi åkte hem igen. Nu har jag varit vid boulebanan en gång två gånger. Har på känn att jag så småningom blir en ganska skaplig liten boulehund.

Appropå det så sa gubben att han hoppades att skulle växa sakta så jag kunde åka med i korgen länge till, men jag har på känn att om jag busar rejäält, äter bra och tränar mna muskler så slipper jag trådkorgen ganska snart, Då får vi se vad som händer. Fast gubben verkar vara en ganska lurig en så han hittar väl säkert på något annat.
Vi har sovit en liten middagslur både gubben och jag. Sedan käkade vi sen lunch.-Det var länge sen jag sov middag mitt på dan sa han och skrapade ner några orange,mjuka saker från sin tallrik. -Vi skall kombinera det du äter med lite riktig mat och vitaminer så du blir en fin flicka och får starka ben, sa han. De oranga bitarna smakade faktiskt ganska bra, lite sött också så det kan jag gärna äta igen någon dag.

Känner mig glad och pigg och hinner nog leka flera timmar till med både strumporna som han knutit ihop och med den konstiga repstumpen jag kan bita i. Fast inners inne önskar jag mig en liten boll som jag kan jaga och bita i. Kan någon försöka förklara detta till gubben så är ni snälla..

Vov!
Goza von Järnepalm