Idag blir det kalas!

Klockan är mitt i natten men jag vet att det skall bli lite kalas hos oss idag. Jag har varit hos gubben exakt en månad idag. Kom in i hans liv, han räddade mitt den 1 augusti och det skall vi fira. Tror att gubben korkar upp en Cava butelj och bjuder mig på burkmat för första gången i mitt liv, det kommer att bli spännande. Så har sa han igår innan vi somnade.
-I morgon firar vi första månaden i vårt liv tillsammans sa han. Jag bjuder på burkmat för små valptjejer, även om du skulle få lite racerbajs. Skall bli gott med burkmat och spännande med racerbajs! Sov gott ett par timmar till ni...

Vov!
Goza von Järnepalm

Sen start på dagen, gubben sov för länge...

Tur att man växer snabbt och har lärt sig att man måste pinka ute. Annars hade det nog hänt en olycka i dag på morgonen. Gubbskrutten kom inte ner i sängen före klockan 4 i natt. Han försökte lägga sig, men hoppade upp igen och satte sig vid den där magiska datalådan igen. Han knackade och knackade så att inte jag kunde sova heller.
Vi som skulle ha gått ner till röset och jag hade fått träffa tant Sally och hennes gubbe. Det måste bli någon ordning på detta med att gå och lägga sig i tid på kvällarna, får ta tag i detta på egen hand tror jag...

Håller på att kämpa med att ta mig upp i sängen för egen maskin och jag fattar inte att jag inte lyckas. Är ju två månader så jag borde väl har tryck i pedalerna så att jag kunde skutta upp själv. Då skulle han inte få det lätt, gubben min.

Då kunde jag ju hoppa upp i soffan med och på stolarna runt köksbordet och sedan kunde jag ju sätta mig på bordet och kolla läget...

Idag sa en främmande gubbe att han tyckte att jag vuxit väldigt sedan han sist såg mig. Det tycker jag med och tyvärr så växer mina fötter nog mest just nu. Gubben skrattar och säger att jag kommer att se ut som en gepard? om inte huvudet börjar växa snart. Jag vet inte vad en gepard är för något men det kanske blir bra ändå. Det låter ju inte så tokigt i alla fall. Nu på morgonen har jag kört mitt vanliga race mellan grindarna och runt bakom gården till trappan upp på taket som de har stängt för att inte jag skall springa upp där och sedan ramla ner och slå ihjäl mig. Omtänktsamt med väldigt dumt för både gubben och jag fick fantastiskt träning av att springa upp och ner för den långa trappan.

Hörde gubben mummla något om röset så jag tror att bara han kommer igång så trampar vi nog iväg dit ut han och jag. Han verkar vara besviken på att han inte vaknade så vi kunde följa med tant Sally och hennes gubbe. De är riktigt goda vänner de två.
Kan ni förstå att en gubbe i sina bästa år håller på att lyfta tunga järnklumpar som sitter på en blank kort stång upp och ner. På alla konstiga sätt. -Sluta skälla på hantlarna säger gubben och hötter med fingret åt mig. Tycker att detta är urbota dumt och jag bet faktiskt till riktigt ordentligt på den en dag när gubben inte såg. Jäklar i min låda det är inte att rekommendera, tog ont i tänderna av bara den. Men en vacker dag kan jag kanske bära bort dem och gräva ner dem där inte gubben ser. Jag är riktigt riktigt arg på de där hjärnklumparna. Ni ser elä'ndet på ena bilden. Lägger mig en stund och väntar på sanningens ögonblick, det kommer nog rätt som det är skall ni se....

Vov!
Goza von Järnepalm

Kolla vilken tuffing!

Just när vi skulle gå och sova så hittade gubben bilden på den tuffe killen som skulle komma och hälsa på mig. Kolla in bara. Patcha heter han!
-Ja du lilla Goza han kommer säkert att skrämma dig ordentligt med den där räliga slipsen (gubben har haft en likadan i ungdomens dagar) och de stora glasögonen, sa gubben.
men jag är inte rädd jag inte nej minsann. Gubben for iväg på den gula järnhästen i morse och jag blev så deppad för jag fick inte följa med. Men människomamman lekte med mig så det gick bra.
Jag vet inte vart gubben for men han kom i alla fall tillbaka med ett papper och pratade om en specialist av något slag...


Vov!
Goza von Järnepalm

Gubben är lite sur över melonerna..fattar inte riktigt varför, har ju sett folk som säljer dem i massor?

Jag vaktar mina och gubbens meloner så inte några svarta
strykarkatter eller andra hundar kommer in och tar dem.

- Du knäcker mina meloner din lila marodör säger gubben och hötter med ett finger åt mig närjag kör et öpen attack mot den största av melonerna. Först smyger jag fram, backar sedan en bit och så ger jag järnet rakt på den gröna kulan. Ibland får jag riktiga tag med mina tänder och då följer det med lite av det gröna skalet....
-Jajja, skit samma säger gubben och menar på att han kan sätta nya nästa år och då har jag blivit så stor att jag inte bryr mig om hans meloner. Tror han ja...

Jag skall får besök av en stilig hundkille. En riktig strandraggare, han ä nog lite för gammal och för tuff för mig.  Han heter visst Pancho eller Pancha men gubben har slarvat bort den fina bilden som han skickade mig. Känns lite deppat då han var så jädrans tuff. Men han kanske kan skicka den igen i morgon så skall jag lägga ut den här på min blogg.
Idag har det varit en lång och tuff dag och det börjar kännas konstigt här i huset. Det är nämligen så att min människomamma snart skall resa hem till vinterlandet igen. Gubben kallar det så. Och alla skrikiga mindre människor+ min människosyster skall också försvinna. Men jag hoppas i alla fall att gubben stannar kvar här hos mig.
Skall försöka sova lite under sängen, jag trivs där och när jag väcker gubben så går vi ut och pinkar, bara jag, inte gubben, och sedan får jag sova länge i vecket på gubbens långa ben, det är fantastiskt mysigt måste jag säga. Nu har jag varit hos gubben i 17 dagar och jag vill inte flytta.

Vov!
Goza von Järnepalm