måndag 18 januari 2016

Idag har jag löpt och tant Sally med...

Vi passerade gubbarnas berömda stenröse på väg från Montesino. Stopp och
stenläggning innan vi fick fortsätta. Knepig idé det här tycker vi hundar.

Ibland får min gubbe och tant Sallys gubbe konstiga ryck. Vi går hundrundorna på kvällen, tre olika skall det bli just nu har vi en men vi skall visst ta en runda nummer två i kväll, låter det som. Tidigt som attran idag så for de upp till Montesino som platsen  heter, på jobb, sa de. Vad händer jo de lämnar tant Sallys gubbes bil där och så fick vi gå hem. Ganska långt men vi fick löpa på som bara den jag och tant Sally. Är lite jobbigt för hon älskar att jaga kaniner och hon är både snabbare och smidigare än mig och kan göra tvärsvängar. Det kan inte jag för när jag väl fått upp farten så tar det en stund att stanna, tror att min kropp är lite felkonstruerad för jag har fått en massa muskler som både bromsar upp och skjuter på. Ofta vid fel tillfälle...När detta inträffar så brakar jag rätt in bland buskarna så det ryker om det...

Jag försöker bromsa upp hennes iver i att få tag i kaninerna som ju inte gjort oss någonting annat än skitit på marken. Jag brukar ta mig en liten plutt ibland när inte gubben ser för då blir han jätteförbannad. -Åt inte kaninskit vrålar han, då skäms jag lite för jag får ju god mat hemma varje dag. Jag har sett att tant Sally tar sig en liten plutt hon med när inte hennes gubbe ser.

Men tant Sally hon är enveten som en röd gris och skall promt sätta fart på kaninerna. Och detta gör hon med besked skall ni tro.. Det går med en himmelens fart när hon sätter iväg. Jag kan hänga med de första 10 men sedan försvinner hon in bland buskarna. Våra gubbar hojtar som galningar och tant Sally låssas inte höra, jag hör bra trots att elaka människor har klippt av en stor bit av mina, fast jag sympatiserar med min kompis och verkar inte lyssna heller. Innan min gubbe börjar låta som en böneutropare vänder jag om och lunkar sakta tillbaka. Tant Sallys gubbe han får hoppa och krigsdansa, svära och vråla innan hon lite försynt tittar fram bakom en buske och sakta trippar tillbaka igen. Hon är en jäkla luring, tant Sally. Inga kaniner och hon är hur lydig som helst. En kanin och hornen växer ut i pannan på henne ;)


















Tant Sally försöker lära mig att spåra upp kaninerna för hon tror att jag med min tunga kropp kanske kan få den att bli livrädda och då hinner hon ifatt dem och kan bita dem i akterkapellet. Jag försöker hänga med i lektionen men jag gillar allvarligt inte att jaga kaniner över huvud taget. Inte än i alla fall.
Hur som helst idag fick vi löpa av bara tusan både hon och jag. det känns fint och nu ser jag fram emot den nya hundrundan som börjar efter middag här hos oss. Gubben skall steka isterband med stuvad potatis vad nu detta innebär? Någonting som heter rödbetor skall det visst finnas till. Ha en fin dag

Vov!
Goza von Järnepalm

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar